Hjärnvärk

Jag tror det är total överansträngning inne på hjärnkontoret nu. Har i flera dagar gått och grämt mig över en sida jag hittade på nätet.
Det handlar så att säga lite om min far, och jag har funderat fram och tillbaks på om jag ska skriva lite om det här. Allt är ju tydligen offentligt ändå, och de som känner honom vet att inte ett ord av det är sant.
Kan ju tyckas att det skulle vara ganska överspelat detta. Men om en bara visste hur hela grejen upprepas i huvudet. Allt som hänt, från första anmälningen till förra helgen när pappa prickade in första hempermisen på min födelsedag.
Allt går på repeat i min överfulla hjärna.
Och att hitta sådant är inte så himla skoj alltså.
Så jag vill gärna ha synpunkter på detta innan jag lägger ut något. Som sagt finns det att tillgå på visst sätt redan, alltihop kan man säga. Men jag vill inte såra framför allt mamma eller syskonen.

Kände att jag bara måste få ur det ur huvudet.
Det tillsammans med Inges begravning idag har inte varit någon vidare bra kombo. Jättenervös, jättespänd och allmänt illamående. Så från och med nu har ingen jag känner tillåtelse att gå hädan, jag orkar inte med sånt där sorgligt. Även om det var jättefint verkligen...
Air av J.S Bach, för farmor Friis-Hansen...

Näe, trots sorgligt och hjärnvärk har jag hunnit greja lite tvätt och fixat systerns dator. Så nu ska jag krypa ner i bingen och oroa mig över brors möte under morgondagen...

natti natti alla!